Bostadsmarknaden

Bostadsmarknaden i Sverige

Bostaden är en realitet, inget undantag, det är en absolut nödvändighet – tak över huvudet måste alla människor ha! Bostadsbristen, de höga priserna på hus och lägenheter utgör en risk för svenska hushåll om räntorna går upp och ekonomin i hushållen inte har råd att betala räntor och amorteringskraven. Vad händer då?

Låga räntor har applåderats fram av storbankerna och svenska politiker under flera års tid vilket givit hushållen allt större bolåneskulder. När allt fler svenska hushåll hamnar i skuldfällan börjar det oroa Riksbanken – inte minst vid en eventuell lågkonjunktur. Oftast är denna typ av diskussion som ger upphov till den heta diskussionen om Sveriges bostadsmarknaden idag.

Bostadsmarknaden i Sverige är alltid en ekonomisk och politiskt het diskussion och den förs inom alla nivåer i samhället. Oftast är det den andra eller första frågan som avhandlas när man träffar nya bekantskaper i tätt följd av frågan. Vad arbetar du med? Bostadsbyggande i storstäderna, Malmö, Göteborg och Stockholm befinner sig i ett ständigt bostadsunderskott sedan 90-talet och framåt – det byggs för lite. Byggandet står helt oproportionerligt i förhållande till hur många människor som söker sig in mot städerna – här finns jobben men inget boende. Paradoxen blir gällande i förhållande mot landsorterna – där finns ett överskott av lägenheter men inga jobb. Hur hamnade Sveriges bostadsmarknad i ett sådant här läge?bostadsmarknaden

Korta svar

  • Det byggs för lite fastigheter i storstadsområden – i förhållande till bostadsbehovet är det ett rejält underskott på nybyggda fastigheter.
  • Stor inflyttning till storstäderna och brist på boende ökar prisnivåerna på fastigheter i synnerhet i Stockholmsområdet.
  • Räntesänkningar och borttagande av fastighetsskatten, gör ägandet och belåning för att köpa en bostad mer fördelaktigt.
  • Höga byggkostnader – i Sverige råder en nästintill obefintlig konkurrens på bostadsbyggandet mellan de få aktörerna som finns på byggnadsmarknaden.
  • Kommunerna bestämmer var och vad som får byggas. Säger kommunen nej, blir det inget byggande. Buller, friluftsliv och miljöskydd kan snabbt sätta käppar i hjulet för byggherrar och bostadsbolag.

Bostadskapitalisering och belåning

Storstadsområdena har genom ombildningar av hyresrätter kapitaliserat bostadsmarknaden och allt fler svenska hushåll lånar i dagsläget pengar från storbankerna för att få tillgång till en bostad. I Stockholm kan man behöva köa i 12-15 år innan man erbjuds en hyreslägenhet i någon av Stockholms närförorter. Hög belåning på boende oroar Sveriges Riksbank. Om arbetsmarknaden börjar sjunka och arbetslösheten ökar kommer hushållen inte klara av amorteringskraven och alltfler hushåll kommer att tvingas sälja. Utbudet på bostäder kommer minska och priserna sjunka – hur mycket priserna sjunker är det ingen som vet. Diskussionen i Sverige och huruvida bostadsmarknaden kommer att öka i prisnivå eller drastiskt sjunka i prisnivå hänger samman med fenomenet bostadsbubbla. Priset på fastigheter i Sverige har stigit oavbrutet i över 20 års tid och kvadratmeterpriset har i genomsnitt sexdubblats sedan 1996. En del ekonomer menar att en bostadsbubbla uppstår när priserna på fastigheter stiger snabbare än löner och räntor. Hur många svenska hushåll har i genomsnitt sexdubblats sina löner sedan 1996? Inte allt för många kan vi gissa oss till. Betyder det att Sveriges bostadsmarknad redan nu befinner sig i en bostadsbubbla?

Bostadsbubblan – ett tomt hot eller en realitet?

Uppblåsningen i en bostadsbubbla består av spekulationer – folk tror att priserna kommer att öka och köper fastigheter i förhoppningen om att skapa ett ökande ekonomiskt kapital.

Bostadsmarknaden i Sverige kännetecknas av att de flesta köper sina bostäder inte för att spekulera i relativa vinster utanför för att faktiskt ha någonstans att bo och leva. Andra länders bostadsbubblor i förhållande till Sveriges bostadsmarknad utmärker sig genom ren spekulation. Utländska bostadsmarknader kännetecknas av fastighetsköpare som överhuvudtaget inte haft någon avsikt av att bo eller leva i fastigheten utan endast sett en ekonomisk vinst på kort sikt. Sveriges ökande prisnivåer på bostadsmarknaden menar svenska ekonomer kan bero på alldeles för få nybyggnationer av bostäder, hög inflyttning mot storstäderna, låg bolåneränta och den höga andelen ombildningarna av hyresrätter som blivit bostadsrätter.

Enligt ekonomerna är beteckningen bostadsbubbla en missvisande beskrivning av en eventuell kris på Sveriges bostadsmarknad. Ett mer reellt scenario är att bolåneräntan höjs till 4-5 % och priserna faller drastiskt på bostäderna alternativt att politikerna sänker ränteavdragen och prisnivåerna på fastigheter kommer att börja gå ner. Om nedgången blir snabb, långtgående och dramatisk – då har vi en bostadsbubbla. Annars har vi en inbromsning av bostadsmarknaden och det kanske rent av är välkommet för det stora antalet bostadssökande?

Bostadsbristen orsakad av politiska beslut

Experter i bostadsfrågor menar att svenska regeringar oavsett politisk tillhörighet bör ses som ansvariga för bristen på bostäder. Flera menar att man måste lagstifta och förändra bygg- och detaljplanerna för att få igång nybyggandet och underlätta byggprojekten för byggherrar och bostadsbolag samt öka konkurrensen på svensk byggnadsmarknad. Tysklands bostadspolitik ses av svensk forskning inom området bostadspolitik som ett föredöme och borde vara något för svenska politiker att ta till sig.